Flashbacks
Mina minnen från Slutaudition 2008, del 3
Hjärtat dunkade fortfarande i 190 när jag kom till väntsalen. Där satt redan flera som hade tagit sig vidare till den andra dagen. Jag förstod inte först att jag var en av de 36 när vi helt plötsligt satt där, bara 36 st. För bara en timme sedan var det över 100 st pers i lokalen. När jag insåg detta kom tårarna, jag började gråta, ringde mamma, ringde pappa, tårarna rann och alla kameror riktades mot mig, de intervjuade mig. Jag minns inte vad jag svarade på frågorna. Grät lyckotårar. Grät lite till.
I bussen på väg tillbaks till hotellet tittade jag ut genom fönstret. "Tänk om juryn faktiskt tycker att jag är bra?". Måste sett roligt ut när jag satt där och log för mig själv :). När vi kom till hotellet var det ingen vilan, nej nej. Det var in i ett rum, vänta där i cirka 2 timmar innan vi fick instruktioner om vad vi skulle göra. Alla trodde att vi skulle få välja på låtar som de fått göra tidigare år (fick de även göra i år, 2009) och även bilda grupper, men vi fick välja låtar själva och fick ett schema att gå efter. Det var bara att vänta och eftersom jag var näst sist tänkte jag att det skulle bli en sen natt. Klockan var över 23 när första gick in, och det var 12 st före mig (och man fick en kvart tillsammans med pianisten).
Det blev massa sjungande, skvallrande, visslande i korridoren. Och vi var superhungriga. Sedan mitt i allt tjatande om mat kom räddaren i nöden, MC DONALDSMAT! Jag tror det aldrig har varit så gott med en stor j-vla burgare någonsin. Glufsade i mig verkligen. Tur att vi slapp bli filmade för jag var verkligen sjuuuukt hungrig! Haha. Jag satte mig ner på golvet bland de andra och började öva på mitt låtval nr 2 - Right here, right now. Sms:ade mamma som låg uppe på vårt hotellrum: MAMMA hämta min kudde, it's gonna be a loooooong night.
Mami kom ner med min kudde, hon sa att hon skulle försöka sova och att jag skulle ringa när jag var påväg upp efter att jag repat. Mm, svarade jag och la huvudet på kudden. Somnade som en stock runt 01 tiden, även om det var massa skrik, skratt och sång.. Vid 02 väcks jag av att kameramannen väcker mig. Intervju. Oh no, låt mig sova tänkte jag. Men det var bara att pallra sig upp. Intervju som tog 10-15 minuter kanske? Man måste säga allt så bra och formulera det själv. Om intervjuaren (Mia var det oftast:) ) säger: Hur känns det Yazmina? Så ska man inte säga: sådär. För då fattar ju inte tittarna vad man sagt "sådär" till? Så man ska tänka att hon frågar, men man svarar med frågan. Så man ska typ vara Det känns bra! Ah, ni fattar nog :)
Sedan efter en halvtimmes väntande var det dags för mig. Klockan var 03.00 och jag gick in och körde järnet. Gick bra trots att jag var jätte trött. Efter min repetition skulle man göra intervju om hur det hade gått på repet oså. Kom i säng ungefär halv 4. Somnade kvart i (tvätta bort sminket & borsta tänderna först ju).
Vaknade av att klockan ringde halv 6. Inga sovmorgnar här inte! Utvilad var jag inte heller, men bättre 2 timmar än inget alls. Man spänner sig så mycket så man blir trött av det. Att gå runt och ha ont i magen utav nervositet en hel dag gör det inte bättre iallafall. Gick ner till restaurangen vid halv 7 och åt iiinte mycket frukost. Det var jobbigt att kamerorna var så på idag. Inte ens frukosten ifred.....
To be continued...;)
Hjärtat dunkade fortfarande i 190 när jag kom till väntsalen. Där satt redan flera som hade tagit sig vidare till den andra dagen. Jag förstod inte först att jag var en av de 36 när vi helt plötsligt satt där, bara 36 st. För bara en timme sedan var det över 100 st pers i lokalen. När jag insåg detta kom tårarna, jag började gråta, ringde mamma, ringde pappa, tårarna rann och alla kameror riktades mot mig, de intervjuade mig. Jag minns inte vad jag svarade på frågorna. Grät lyckotårar. Grät lite till.
I bussen på väg tillbaks till hotellet tittade jag ut genom fönstret. "Tänk om juryn faktiskt tycker att jag är bra?". Måste sett roligt ut när jag satt där och log för mig själv :). När vi kom till hotellet var det ingen vilan, nej nej. Det var in i ett rum, vänta där i cirka 2 timmar innan vi fick instruktioner om vad vi skulle göra. Alla trodde att vi skulle få välja på låtar som de fått göra tidigare år (fick de även göra i år, 2009) och även bilda grupper, men vi fick välja låtar själva och fick ett schema att gå efter. Det var bara att vänta och eftersom jag var näst sist tänkte jag att det skulle bli en sen natt. Klockan var över 23 när första gick in, och det var 12 st före mig (och man fick en kvart tillsammans med pianisten).
Det blev massa sjungande, skvallrande, visslande i korridoren. Och vi var superhungriga. Sedan mitt i allt tjatande om mat kom räddaren i nöden, MC DONALDSMAT! Jag tror det aldrig har varit så gott med en stor j-vla burgare någonsin. Glufsade i mig verkligen. Tur att vi slapp bli filmade för jag var verkligen sjuuuukt hungrig! Haha. Jag satte mig ner på golvet bland de andra och började öva på mitt låtval nr 2 - Right here, right now. Sms:ade mamma som låg uppe på vårt hotellrum: MAMMA hämta min kudde, it's gonna be a loooooong night.
Mami kom ner med min kudde, hon sa att hon skulle försöka sova och att jag skulle ringa när jag var påväg upp efter att jag repat. Mm, svarade jag och la huvudet på kudden. Somnade som en stock runt 01 tiden, även om det var massa skrik, skratt och sång.. Vid 02 väcks jag av att kameramannen väcker mig. Intervju. Oh no, låt mig sova tänkte jag. Men det var bara att pallra sig upp. Intervju som tog 10-15 minuter kanske? Man måste säga allt så bra och formulera det själv. Om intervjuaren (Mia var det oftast:) ) säger: Hur känns det Yazmina? Så ska man inte säga: sådär. För då fattar ju inte tittarna vad man sagt "sådär" till? Så man ska tänka att hon frågar, men man svarar med frågan. Så man ska typ vara Det känns bra! Ah, ni fattar nog :)
Sedan efter en halvtimmes väntande var det dags för mig. Klockan var 03.00 och jag gick in och körde järnet. Gick bra trots att jag var jätte trött. Efter min repetition skulle man göra intervju om hur det hade gått på repet oså. Kom i säng ungefär halv 4. Somnade kvart i (tvätta bort sminket & borsta tänderna först ju).
Vaknade av att klockan ringde halv 6. Inga sovmorgnar här inte! Utvilad var jag inte heller, men bättre 2 timmar än inget alls. Man spänner sig så mycket så man blir trött av det. Att gå runt och ha ont i magen utav nervositet en hel dag gör det inte bättre iallafall. Gick ner till restaurangen vid halv 7 och åt iiinte mycket frukost. Det var jobbigt att kamerorna var så på idag. Inte ens frukosten ifred.....
To be continued...;)
090930
Hej på er :)
Idag har det varit en hektisk skoldag, UF hela dagen och det känns som att vi bara står och stampar på samma ställe just nu. Måste komma igång, vi ringde runt till 100 personer, men de sa bara "ni kan ringa denna istället" osv. Så har inte varit speciellt glad idag, måste vara klara med allt snart! Efter skolan åkte jag hem till Oskar och pluggade, samtidigt som han skulle duscha och fixa sig. Sedan åkte vi hem till mig för min papi hade en överraskning åt oss idag (hela familjen). Han tog oss till en restaurang och bjöd på jättegod mat! Thank you papi :) <3
Sedan åkte vi hem och kikade på idol. Vem gillade ni bäst av killarna? Själv tycker jag att Erik är bääääst. Tänkte skriva ett flashbacksinlägg nu också, så ni har något att läsa!
Idag har det varit en hektisk skoldag, UF hela dagen och det känns som att vi bara står och stampar på samma ställe just nu. Måste komma igång, vi ringde runt till 100 personer, men de sa bara "ni kan ringa denna istället" osv. Så har inte varit speciellt glad idag, måste vara klara med allt snart! Efter skolan åkte jag hem till Oskar och pluggade, samtidigt som han skulle duscha och fixa sig. Sedan åkte vi hem till mig för min papi hade en överraskning åt oss idag (hela familjen). Han tog oss till en restaurang och bjöd på jättegod mat! Thank you papi :) <3
Sedan åkte vi hem och kikade på idol. Vem gillade ni bäst av killarna? Själv tycker jag att Erik är bääääst. Tänkte skriva ett flashbacksinlägg nu också, så ni har något att läsa!
BRACELET
Ljusstake
Detta är den mysigaste saken i vårt hem. Vår fina silvriga ljusstake! Älskar den! Ungefär 1 m hög. :)
090929
Hej allihopa, förlåt för dålig bloggning under dagen, ska försöka kompensera med några inlägg under kvällen :)
Sov hos min älskling inatt så vaknade upp brevid hans sida, alltid lika mysigt! Vi åt en bamsefrukost så att jag skulle hålla mig tills lunch (har kundpass på tisdagar så hinner ej äta frukost i skolan). Sedan körde han mig till skolan. Hade kund vid halv nio och idag var det min fina kusin som var på besök. Hon skulle fixa sin utväxt så vi blekte slingor & hade i en sunlight i botten för snyggare övergång! Blev toppen! :)
Sedan var de lunch som var myyycket god. Fisk, som alltid på tisdagar! Mums, jag älskar fisk! Sen på eftermiddagslektionen fick vi pyssla! Sjukt jäkla kul, jag gjorde ett diadem med pärlor i plommonfärg. Och även en mask. Blev faktiskt väldigt nöjd med den >
Sov hos min älskling inatt så vaknade upp brevid hans sida, alltid lika mysigt! Vi åt en bamsefrukost så att jag skulle hålla mig tills lunch (har kundpass på tisdagar så hinner ej äta frukost i skolan). Sedan körde han mig till skolan. Hade kund vid halv nio och idag var det min fina kusin som var på besök. Hon skulle fixa sin utväxt så vi blekte slingor & hade i en sunlight i botten för snyggare övergång! Blev toppen! :)
Sedan var de lunch som var myyycket god. Fisk, som alltid på tisdagar! Mums, jag älskar fisk! Sen på eftermiddagslektionen fick vi pyssla! Sjukt jäkla kul, jag gjorde ett diadem med pärlor i plommonfärg. Och även en mask. Blev faktiskt väldigt nöjd med den >
Flashbacks
Mina minnen från Slutaudition del 2
Mitt alarm på mobilen ringde klockan halv 7. Snoozade till kvart i (stavning?), var ju as trött, men ändå pigg! Gick upp iallafall och fixade håret & sminkade mig. Mamma låg kvar i sängen. Jag hade självklart ingen panik/stress över vad som egentligen skulle hända under dagen, utan jag tänkte typ inte ens på det.. Det var först när jag och mami gick ner till restaurangen för att äta frukost. 101 personer där nere. Jag blev direkt nervös. Men inte nervös, utan liksom.. mer ångestfylld. Jag tänkte, det är lika bra att äta mycket eftersom det verkar bli en låååååång dag (alla ska ju sjunga).
Försökte trycka ner iallafal en macka och ett glas juice, gick sådär. Tog yoghurt istället. Smakade sådär men jag var tvungen att äta något. Halv 8 skulle bussen gå från hotellet till Stockholm och Oscarsteatern. Men vi kom inte iväg förrens 8 eftersom det var några som försovit sig! På bussen satt jag jämte Victoria Dogan. Mami fick stanna kvar på hotellet med de andra mammorna! Inga mammor på slutaudition inte!
När vi kommit fram till Stockholm var det en stor lättnad! Men när vi kom till Oscarsteatern märkte vi att något inte stod rätt till, vi fick ju aldrig gå ur bussen? Utan vi satt bara och såg Oscars från bussen, sedan åkte vi vidare! Ingen visste vart vi skulle, men när vi åkte mot globen började många fatta. Helt overkligt att vi skulle vara i globen på slutaudition.
När vi kom fram och körde in någon bakväg, fick vi sitta i bussen i cirka en timme innan vi fick gå ut. Då skulle alla in i själva arenan och ställa sig på den förberedda scenen. Det blev typ lite kaos där på scenen. Många hade instrument med sig, t.ex. gitarr, piano, munspel osv. Vi lyckades iallafall. När alla kommit upp på scen hörde vi ett ljud ovanifrån. Det var en storbildskärm som visade bilder från idol 2007, när Marie och Amanda stod i finalen, sedan sa juryn, Andreas, Bagge och Laila något, minns inte vad, men blev skitnervös!
Vi alla fick gå till ett rum som skulle bli vår väntsal. Vi väntade och alla började småprata med varandra, jag satt med Alice Svensson, Erika Selin (kvalfinalist i år) och en annan tjej som jag inte minns namnet på... Vi satt där och pratade samtidigt som olika nummer ropades upp, jag minns att jag inte ville göra det, det var ju så jäkla nervöst. Men när cirka 50 personer varit inne ropades mitt nummer upp. Jag hamnade alltså i grupp nr 6.. (tror jag, om jag minns rätt).
Vi gick in på scenen, tio pers, det var en tjej som var först. Sedan var det jag som nummer 2. Trea var en kille med munspel och fyra var Robin B. Resten minns jag inte... Iallafall så sjöng tjej nummer 1 först och juryn granskade henne från topp till tå. Jag trodde jag skulle dö, för jag var så sjukt nervös. När juryn sagt tack var det dags för min tur. Lilla jag, sjunga i globen för första gången, hade jag aldrig trott. Ahhhhh! Okej. Fokusera nu. Gick fram och tog bort micken från mickstativet, började sjunga.
Hade valt If I ain't got you och började sjunga, och det är här jag har minnesluckor. Men jag har ju sett på klippet på tv4.se. Såg att jag flackade lite med mikrofonen på vissa ställen (nervositet). Sjöng även lite väl fort (fortare än jag övat in), och när jag sjungit typ i tio sekunder (känndes det som) kom ett "tack!" från juryn. Blev inte så besviken eftersom ingen fick sjunga klart sin låt, men jag hade ju inte haft emot något att sjunga en vers & en refräng.
Ställde tillbaka mikrofonen i stativet och gick och ställde mig på min plats. Kännde nervositeten krypa genom kroppen "är det bra eller dåligt när de avbryter tidigt i låten?", "har jag ens någon chans mot dessa fantastiska sångare och sångerskor?". Det var kameror överallt och man kunde inte låta bli att tjuvkika på juryn när de granskade sångaren/sångerskan som stod längst fram.
När alla i ledet hade sjungit var det att gå tillbaka till väntsalen där det serverades lunch. Under hela dagen blev det även massa intervjuer med TV-team och webb-TV. Man var så himla nervös och spänd, jag kommer inte alls ihåg vad de hade frågat eller vad jag hade svarat, när man sedan tänkte efter.
Efter att alla sjungit så ville juryn ha in alla 101 på scen. När vi stod där framför dem sa dem: "Ni är nu 101 deltagare, men det kommer bara vara 36 st av er som går vidare tills imorgon". När jag stod där tänkte jag: Okej, hejdå idol! :( Vi fick gå fram i gruppordning. Alltså grupp nr 1 var först ut. Juryn sållade verkligen eftersom det var bara 5-6 st i varje grupp som gick vidare. När det var min grupp var jag så sjukt jävla nervös.
Bagge sa: "Ni som går vidare kan ta ett steg framåt". Okej täntkte jag, säg YAZMINA, säg YAZMINA! De började inte från nr 1, utan längst bak i vårt led. Så antog att jag åkt ut. Fan tänkte jag. De ropade upp 3 st i vår grupp, sedan dröjde han med svaret. Då tänkte jag, nu är det definitivt kört och kände tårarna komma fram. Eftercirka 15 sekunder som känndes som 15 timmar (okej, 15 v ä l d i g t långa sekunder) sa Bagge: "Schhaaaaassmina Simikkkk" (så svenskt så svenskt). Jag fattar inte 1. Varför kan man inte bara säga Yazmina? Det uttalas med ett J, inte schhhhhh. Fattar inte? Y? Brukar ni säga schoooghyrt till yoghurt? Och sen Simic, kan ju inte vara så svårt när alla kan säga IBRAHIMOVIC? Eller hur? :)
Iaf, jag uppfattade inte först att det var mig han menade, eftersom jag heter Yazmina Simic och inte Shaaasssmina Simikkk, men när jag fattade att det var jag tog jag ett steg framåt av lättnad, vid min vänstra sida stod Robin Bengtsson som också gått vidare, kramade om honom och sprang ut till väntsalen igen! Där kom alla tårar.
F o r t s ä t t n i n g f ö l j e r
Mitt alarm på mobilen ringde klockan halv 7. Snoozade till kvart i (stavning?), var ju as trött, men ändå pigg! Gick upp iallafall och fixade håret & sminkade mig. Mamma låg kvar i sängen. Jag hade självklart ingen panik/stress över vad som egentligen skulle hända under dagen, utan jag tänkte typ inte ens på det.. Det var först när jag och mami gick ner till restaurangen för att äta frukost. 101 personer där nere. Jag blev direkt nervös. Men inte nervös, utan liksom.. mer ångestfylld. Jag tänkte, det är lika bra att äta mycket eftersom det verkar bli en låååååång dag (alla ska ju sjunga).
Försökte trycka ner iallafal en macka och ett glas juice, gick sådär. Tog yoghurt istället. Smakade sådär men jag var tvungen att äta något. Halv 8 skulle bussen gå från hotellet till Stockholm och Oscarsteatern. Men vi kom inte iväg förrens 8 eftersom det var några som försovit sig! På bussen satt jag jämte Victoria Dogan. Mami fick stanna kvar på hotellet med de andra mammorna! Inga mammor på slutaudition inte!
När vi kommit fram till Stockholm var det en stor lättnad! Men när vi kom till Oscarsteatern märkte vi att något inte stod rätt till, vi fick ju aldrig gå ur bussen? Utan vi satt bara och såg Oscars från bussen, sedan åkte vi vidare! Ingen visste vart vi skulle, men när vi åkte mot globen började många fatta. Helt overkligt att vi skulle vara i globen på slutaudition.
När vi kom fram och körde in någon bakväg, fick vi sitta i bussen i cirka en timme innan vi fick gå ut. Då skulle alla in i själva arenan och ställa sig på den förberedda scenen. Det blev typ lite kaos där på scenen. Många hade instrument med sig, t.ex. gitarr, piano, munspel osv. Vi lyckades iallafall. När alla kommit upp på scen hörde vi ett ljud ovanifrån. Det var en storbildskärm som visade bilder från idol 2007, när Marie och Amanda stod i finalen, sedan sa juryn, Andreas, Bagge och Laila något, minns inte vad, men blev skitnervös!
Vi alla fick gå till ett rum som skulle bli vår väntsal. Vi väntade och alla började småprata med varandra, jag satt med Alice Svensson, Erika Selin (kvalfinalist i år) och en annan tjej som jag inte minns namnet på... Vi satt där och pratade samtidigt som olika nummer ropades upp, jag minns att jag inte ville göra det, det var ju så jäkla nervöst. Men när cirka 50 personer varit inne ropades mitt nummer upp. Jag hamnade alltså i grupp nr 6.. (tror jag, om jag minns rätt).
Vi gick in på scenen, tio pers, det var en tjej som var först. Sedan var det jag som nummer 2. Trea var en kille med munspel och fyra var Robin B. Resten minns jag inte... Iallafall så sjöng tjej nummer 1 först och juryn granskade henne från topp till tå. Jag trodde jag skulle dö, för jag var så sjukt nervös. När juryn sagt tack var det dags för min tur. Lilla jag, sjunga i globen för första gången, hade jag aldrig trott. Ahhhhh! Okej. Fokusera nu. Gick fram och tog bort micken från mickstativet, började sjunga.
Hade valt If I ain't got you och började sjunga, och det är här jag har minnesluckor. Men jag har ju sett på klippet på tv4.se. Såg att jag flackade lite med mikrofonen på vissa ställen (nervositet). Sjöng även lite väl fort (fortare än jag övat in), och när jag sjungit typ i tio sekunder (känndes det som) kom ett "tack!" från juryn. Blev inte så besviken eftersom ingen fick sjunga klart sin låt, men jag hade ju inte haft emot något att sjunga en vers & en refräng.
Ställde tillbaka mikrofonen i stativet och gick och ställde mig på min plats. Kännde nervositeten krypa genom kroppen "är det bra eller dåligt när de avbryter tidigt i låten?", "har jag ens någon chans mot dessa fantastiska sångare och sångerskor?". Det var kameror överallt och man kunde inte låta bli att tjuvkika på juryn när de granskade sångaren/sångerskan som stod längst fram.
När alla i ledet hade sjungit var det att gå tillbaka till väntsalen där det serverades lunch. Under hela dagen blev det även massa intervjuer med TV-team och webb-TV. Man var så himla nervös och spänd, jag kommer inte alls ihåg vad de hade frågat eller vad jag hade svarat, när man sedan tänkte efter.
Efter att alla sjungit så ville juryn ha in alla 101 på scen. När vi stod där framför dem sa dem: "Ni är nu 101 deltagare, men det kommer bara vara 36 st av er som går vidare tills imorgon". När jag stod där tänkte jag: Okej, hejdå idol! :( Vi fick gå fram i gruppordning. Alltså grupp nr 1 var först ut. Juryn sållade verkligen eftersom det var bara 5-6 st i varje grupp som gick vidare. När det var min grupp var jag så sjukt jävla nervös.
Bagge sa: "Ni som går vidare kan ta ett steg framåt". Okej täntkte jag, säg YAZMINA, säg YAZMINA! De började inte från nr 1, utan längst bak i vårt led. Så antog att jag åkt ut. Fan tänkte jag. De ropade upp 3 st i vår grupp, sedan dröjde han med svaret. Då tänkte jag, nu är det definitivt kört och kände tårarna komma fram. Eftercirka 15 sekunder som känndes som 15 timmar (okej, 15 v ä l d i g t långa sekunder) sa Bagge: "Schhaaaaassmina Simikkkk" (så svenskt så svenskt). Jag fattar inte 1. Varför kan man inte bara säga Yazmina? Det uttalas med ett J, inte schhhhhh. Fattar inte? Y? Brukar ni säga schoooghyrt till yoghurt? Och sen Simic, kan ju inte vara så svårt när alla kan säga IBRAHIMOVIC? Eller hur? :)
Iaf, jag uppfattade inte först att det var mig han menade, eftersom jag heter Yazmina Simic och inte Shaaasssmina Simikkk, men när jag fattade att det var jag tog jag ett steg framåt av lättnad, vid min vänstra sida stod Robin Bengtsson som också gått vidare, kramade om honom och sprang ut till väntsalen igen! Där kom alla tårar.
F o r t s ä t t n i n g f ö l j e r
Flashbacks
Mina minnen från Slutaudition, del 1
Satt och tittade på reprisen av idol idag. Fick såna sjuka flashbacks från när jag själv stod där för ett år sedan. Dock stod vi inte på Oscarsteatern, utan vi fick vara i Globen. Det var 5 sjuka dagar uppe i Stockholm, jag minns dem som igår. Jag och min mami (älskade mamma!) åkte upp till Södertälje på hennes
f ö d e l s e d a g, alltså den 24 maj 2008. Kan ni tänka er, att hon följde med mig på slutaudition på sin födelsedag? Tack mami!
Vi åkte tåg upp, resan gick bra, trots att jag vägrade äta något på grund av nervositeten och fjärilarna i magen. Efter halva resan blev jag dock lite sugen på något så det fick bli godis och en smoothie. Försökte koppla på tåget av men stördes av någon liten skrikande bebis. Satte i hörlurarna till ipoden och försökte sova. Gick ju inte alls.
Vi kom fram till Södertälje runt halv 4 på dagen. I solens hetta stod vi på perrongen i Södertälje och hade ingen aning om vart vi skulle ta vägen (TYP, haha). Efter några sekunder insåg vi att vi inte var ensamma, vi såg cirka ett 20-30tal (?) andra personer som skulle kunna vara slutauditionpersoner, och vad rätt vi hade. Så fort vi kommit ner till bussarna/taxibilarna började alla prata med varandra precis som att vi kände varandra!
Jag minns att vi fick åka gratis buss ner till stationen, eftersom vi hade sagt att vi är blivande IDOL-deltagare. Han tyckte ju att detta var supercoolt och vi tackade så mycket för färden när vi var framme vid stationen. Minns att jag snabbt hittade Victoria, bland alla människor. Även Robin B. Jag vet inte varför just vi började prata, men.. det måste varit ödet! Hihi.
Hursomhelst så traskade vi upp till hotellet, checkade in, sedan hölls ett möte på kvällen på hotellet. Där samlades alla 101 slutauditiondeltagare + föräldrar, folk från tv4 & meter. Det var riktigt mycket folk. Jag satt där, näst längst fram och sneglade åt alla håll. Mina tankar gick ungefär såhär:
"Fan vad hon var snygg, hon kommer gå långt", "han ser ut som en typisk pojkidol", "hon sjunger asbra, hörde henne där nere i lobbyn", "fan, vad har jag gjort?!", "ofta jag sitter här eller drömmer jag?", "jag kommer aldrig att komma till kvalet, fattar jag väl själv".
Som ni ser, var jag väldigt osäker på mig själv när informationsmötet hölls, men jag försökte ändå koncentrera mig på vad de sa. När mötet var slut skulle alla fotograferas (ni vet juryn ser ju bilder när de väljer vilka som ska gå vidare och så) och jag hade ju inte ens sminkat mig. FAN tänkte jag, men det var bara att le och bita i det sura äpplet. Håret hade jag i en sidfläta, och hade ett svart långt linne på mig. Jag stod där, framför idol loggan, log och tänkte: "hoppas ni ser att jag verkligen viiiiiiilll detta, har jag ju velat sen idol startade. hihi". Typ någonting sådant. Hah!
Efter att alla fotograferats gick alla ner mot baren där man kunde ta något gott att äta, dricka eller bara vara. TV:n slogs på runt åttasnåret då Eurovsion Song Contest började. Det var året Perrelli tävlade för Sverige. I början, satt alla ganska tysta och tittade på tvn, men efter kommentarer så började snacket. Vi var ett härligt gäng som satt och pratade, min mamma var även med och hon är ju väldigt öppen och jag är blyg, så det känndes som att hon satt och pratade och jag höll med. Haha!
När jag började gäspa framför alla så blev det dags att gå upp på rummet, klockan var ju närmare 11, och det var ingen sovmorogn imorgon, nej för det var första dagen på slutaudition! Mamma och jag åkte hissen upp till vårt rum eftersom vi bodde på fjärde våningen. Kunde ju sjäövklart inte sova, så tog en dusch, borstade tänderna och kröp ner i sängen, kollade klart på ESC, somnade runt.. halv ett.
Vill ni höra fortsättningen? ;)
Satt och tittade på reprisen av idol idag. Fick såna sjuka flashbacks från när jag själv stod där för ett år sedan. Dock stod vi inte på Oscarsteatern, utan vi fick vara i Globen. Det var 5 sjuka dagar uppe i Stockholm, jag minns dem som igår. Jag och min mami (älskade mamma!) åkte upp till Södertälje på hennes
f ö d e l s e d a g, alltså den 24 maj 2008. Kan ni tänka er, att hon följde med mig på slutaudition på sin födelsedag? Tack mami!
Vi åkte tåg upp, resan gick bra, trots att jag vägrade äta något på grund av nervositeten och fjärilarna i magen. Efter halva resan blev jag dock lite sugen på något så det fick bli godis och en smoothie. Försökte koppla på tåget av men stördes av någon liten skrikande bebis. Satte i hörlurarna till ipoden och försökte sova. Gick ju inte alls.
Vi kom fram till Södertälje runt halv 4 på dagen. I solens hetta stod vi på perrongen i Södertälje och hade ingen aning om vart vi skulle ta vägen (TYP, haha). Efter några sekunder insåg vi att vi inte var ensamma, vi såg cirka ett 20-30tal (?) andra personer som skulle kunna vara slutauditionpersoner, och vad rätt vi hade. Så fort vi kommit ner till bussarna/taxibilarna började alla prata med varandra precis som att vi kände varandra!
Jag minns att vi fick åka gratis buss ner till stationen, eftersom vi hade sagt att vi är blivande IDOL-deltagare. Han tyckte ju att detta var supercoolt och vi tackade så mycket för färden när vi var framme vid stationen. Minns att jag snabbt hittade Victoria, bland alla människor. Även Robin B. Jag vet inte varför just vi började prata, men.. det måste varit ödet! Hihi.
Hursomhelst så traskade vi upp till hotellet, checkade in, sedan hölls ett möte på kvällen på hotellet. Där samlades alla 101 slutauditiondeltagare + föräldrar, folk från tv4 & meter. Det var riktigt mycket folk. Jag satt där, näst längst fram och sneglade åt alla håll. Mina tankar gick ungefär såhär:
"Fan vad hon var snygg, hon kommer gå långt", "han ser ut som en typisk pojkidol", "hon sjunger asbra, hörde henne där nere i lobbyn", "fan, vad har jag gjort?!", "ofta jag sitter här eller drömmer jag?", "jag kommer aldrig att komma till kvalet, fattar jag väl själv".
Som ni ser, var jag väldigt osäker på mig själv när informationsmötet hölls, men jag försökte ändå koncentrera mig på vad de sa. När mötet var slut skulle alla fotograferas (ni vet juryn ser ju bilder när de väljer vilka som ska gå vidare och så) och jag hade ju inte ens sminkat mig. FAN tänkte jag, men det var bara att le och bita i det sura äpplet. Håret hade jag i en sidfläta, och hade ett svart långt linne på mig. Jag stod där, framför idol loggan, log och tänkte: "hoppas ni ser att jag verkligen viiiiiiilll detta, har jag ju velat sen idol startade. hihi". Typ någonting sådant. Hah!
Efter att alla fotograferats gick alla ner mot baren där man kunde ta något gott att äta, dricka eller bara vara. TV:n slogs på runt åttasnåret då Eurovsion Song Contest började. Det var året Perrelli tävlade för Sverige. I början, satt alla ganska tysta och tittade på tvn, men efter kommentarer så började snacket. Vi var ett härligt gäng som satt och pratade, min mamma var även med och hon är ju väldigt öppen och jag är blyg, så det känndes som att hon satt och pratade och jag höll med. Haha!
När jag började gäspa framför alla så blev det dags att gå upp på rummet, klockan var ju närmare 11, och det var ingen sovmorogn imorgon, nej för det var första dagen på slutaudition! Mamma och jag åkte hissen upp till vårt rum eftersom vi bodde på fjärde våningen. Kunde ju sjäövklart inte sova, så tog en dusch, borstade tänderna och kröp ner i sängen, kollade klart på ESC, somnade runt.. halv ett.
Vill ni höra fortsättningen? ;)
Bilder från ikea
PHOTO.
Idolkort
Grattis Tove ! Du kommer att få ett signerat idolkort hemskickat. Vill att du mailar din adress till mig så att jag kan skicka ett. yazminas@live.se!
Eftersom det verkade vara väääldigt många som ville ha ett idolkort så kanske det är något ni vill att jag fortsätter med? Kan ju lotta ut några kort i veckan.. Om det fortfarande är stort intresse? :)
Eftersom det verkade vara väääldigt många som ville ha ett idolkort så kanske det är något ni vill att jag fortsätter med? Kan ju lotta ut några kort i veckan.. Om det fortfarande är stort intresse? :)
Just nu...
090925
Hej sötisar
Jag visste inte att det var så många av er som var sugna på idolkort.. Men jag tänkte att jag kanske kan lotta ut några nästa vecka också? Drar några vinnare imorgon för jag är supertrött nu.
Sov gott och hoppas ni haft en bra fredag! Puss
Jag visste inte att det var så många av er som var sugna på idolkort.. Men jag tänkte att jag kanske kan lotta ut några nästa vecka också? Drar några vinnare imorgon för jag är supertrött nu.
Sov gott och hoppas ni haft en bra fredag! Puss
